Rekrytering · · 4 min läsning
Nästan tre av fyra företag hittar inte rätt kompetens. Räkna vad det kostar er
Kompetensbristen är inte längre undantaget, den är regeln för svenska tjänsteföretag. Det här räkneexemplet visar vad varje förlängd rekrytering kostar i kronor.
Siffran bakom rubriken
Enligt Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät för 2025 och 2026 har 73 procent av svenska företag svårt att hitta personer med rätt kompetens. Det är nästan en fördubbling jämfört med för tio år sedan. Vart fjärde rekryteringsförsök misslyckas helt. Nio av tio företag påverkas negativt, genom utebliven expansion, förseningar, ökade kostnader eller uppdrag som tackas nej till.
Det är inte en fråga om ni råkat ha otur med er senaste rekrytering. Det är ett strukturellt läge som gäller nästan alla, oavsett bransch. Frågan är inte om det påverkar er. Frågan är hur mycket, och vad ni gör åt det.
Räkna med ett påhittat exempel
Utgå från en tjänst ni haft svårt att tillsätta. Räkna med siffror som är helt uppdiktade: en normal rekrytering i er bransch tar två månader från annons till anställd. Er senaste tog fem.
Räkna ut skillnaden i månader, i det här fallet tre. Multiplicera med det fakturerbara eller produktionsmässiga värde tjänsten normalt bidrar med per månad. Om det är etthundra tusen kronor per månad, blir den förlängda vakansen trehundra tusen kronor i uteblivet bidrag, utöver den vanliga rekryteringskostnaden.
Lägg därtill den tid ledningen och HR lagt på fler annonsomgångar, fler intervjuer och fler avstämningar som en utdragen process kräver. Många ägare blir förvånade när de summerar den tiden i timmar och multiplicerar med sin egen timkostnad.
Varför processen drar ut på tiden
Kompetensbristen i sig förklarar en del. Men en stor del av förklaringen ligger i hur väl ett bolag syns och uppfattas av de kandidater som faktiskt finns tillgängliga. När konkurrensen om samma smala grupp är hård, väljer de som har flera erbjudanden ofta det bolag som känns tryggast och mest attraktivt utifrån. Inte nödvändigtvis det med bäst villkor på pappret.
Ett bolag som är otydligt digitalt konkurrerar om samma kandidater som alla andra, med ett sämre utgångsläge, oavsett hur bra arbetsplatsen faktiskt är.
Ett typfall
Ett städ- och fastighetsserviceföretag med tjugotvå anställda märkte att tiden för att tillsätta arbetsledarroller ökade år för år, trots stabil lön och goda referenser från befintlig personal. En genomgång visade att nästan hälften av kandidaterna som erbjöds en intervju aldrig svarade, betydligt högre än vad bolaget själva bedömde som normalt.
Bolaget började arbeta mer medvetet med hur det uppfattades digitalt, bland annat genom att visa upp medarbetarnas vardag och resultat. Andelen kandidater som försvann tyst under processen minskade. Ledningen beskrev det senare som en av de mest lönsamma förändringarna på flera år, trots att den knappt kostade något att genomföra.
Nätverket räcker inte längre ensamt
Informella kontakter är fortfarande en av de mest använda rekryteringsvägarna för många ägarledda bolag. Samma sårbarhet som gäller kundrelationer gäller ofta rekrytering också. Ett bolag som historiskt fyllt sina tjänster via ett fåtal personers kontaktnät blir sårbart när det nätverket inte räcker till, i takt med att konkurrensen om kompetens hårdnar.
När det informella nätverket inte räcker är digital synlighet ofta det som avgör om ett bolag når kandidaterna utanför den befintliga kretsen. Den som är hittbar för människor man aldrig träffat har ett betydligt större fält att rekrytera från.
Räkna på er egen senaste rekrytering denna vecka
Ta fram tidslinjen för er senaste eller nuvarande rekrytering. Räkna ut hur många extra veckor eller månader den tagit jämfört med er normala tid. Multiplicera med tjänstens ungefärliga bidrag per månad. Lägg till den interna tid ni själva lagt ner. Summan säger något om hur mycket en snabbare, tryggare rekryteringsprocess faktiskt är värd för er, en siffra de flesta ägare aldrig sett svart på vitt förrän de gjort just den här övningen.